In the shadows of thy night, she's dressed in white

P o r t a l

..

Här kommer bärsärkarna

:: Regi: Arne Mattsson

:: Inspelningår: 1965 | Medverkande: Carl-Gustaf Lindstedt, Dirch Passer m.fl.

Tillkomsten av denna film är lite konstig och minst sagt hastigt påkommen. Arne Mattsson var nämligen nere i Jugoslavien och spelade in Blåjackor, när inspelningen var över så "hittade" man en vikingaby som används i en annan filmproduktion, nämligen engelska The long ships. Allt fanns där i form av rekvisita så varför inte göra en film? Mycket riktigt så slängdes ett manus ihop och de medverkande i Blåjackor fick vara med, de var ju ändå på plats. Nu är det lika hopslafsat som det låter men ack så underhållande! På affischen står det "väldig vikingafilm", vad det nu kan betyda, och här spelar Carl-Gustaf Lindstedt, förövrigt i toppform, och dansken Dirch Passer två idiot-bröder som bara klantar sig i vad de än ger sig in på. Hursomhelst så hamnar dom bland rommare och tappra galler, allt i sann Asterix-anda. Dirch kan man ha svårt att höra vad han pratar om, han mummlar mest nåt på skovlig och yvig danska men han är väldigt rolig, inte minst i badscenen. Filmen är dock ganska osammanhängande och Arne var ju också på väg att lämna den svenska filmindustrin. Att filmen inte fick något gott mottagande i media bidrog säkerligen till att flytten skedde ganska omgående. Men en trevlig vikingafilm är det och väldigt rolig! Ett minus till Klubbsuper8:s utgåva av Här kommer bärsärkarna som är mysko klippt..

När mörkret faller

:: Regi: Arne Mattsson

:: Inspelningår: 1960 | Medverkande: Elsa Prawitz, Nils Asther m.fl.

Detta var första gången Arne och författarinnan Maria Lang slog sina påsar ihop, det skulle ske igen 1961 med suveräna Ljuvlig är sommarnatten. Då stod staden Nora i centrum men här tycks det mesta vara inspelat i studio, förvisso kan första scenen på tågstationen vara inspelad i Nora. Elsa Prawitz, som blev en flitigt använd skådis i Arnes senare filmer men så var de ju också gifta, spelar hustrun till en man som en julnatt blir brutalt mördad i sin lilla affär. Hon gör en bra prestation som sörjande men också mordmisstänkt fru som går runt i en opassande klänning för denna sorgestund. Söta Birgitta Valberg, som gjordes oförglömlig inom svensk film i Jungfrukällan, spelar en föräldralös tös som kommer till den högfärdiga Nils Ashter, vars röst man ibland kan störa sig lite på, sorry, och hans lilla "familj" med den lilla tjejen som också har en dryg röst. Filmen kan tyckas osammanhängande och personregin är kanske inte den bästa. En del scener är väldigt konstiga och det menar jag inte på ett positivt sätt, det verkar ibland att Arne har gjort denna med en något slapp hand, men filmen är snygg och en del minnesvärda scener, såsom t.ex. första mordet där Arne fann en frän bild-och ljud-lösning, höjer betyget. Filmen blev inte någon större framgång och går heller inte till historien som någon sådan, såsom t.ex. det andra samarbetet mellan Arne och Maria gör för många, men helt okej!