:: Julkalendern i SVT har iår fått mycket kritik, det har varit väldigt många anmälningar till Granskningsnämnden och media har också gjort sitt för att sticka sitt strå till stacken. Att det sedan är vuxna som kritiserar är väl föga oväntat, det är som om vuxna glömt bort att när man är barn så tål man också lite, herregud, vem fan bryr sig om någon tar någon på brösten, dricker öl eller liknande? Patetiska kärringar som klagar på innehållet bör istället ägna sin tid åt sin osäkerhet i vardagen, barn är fan inte dumma och nej, dom tar ingen skada om en lustig figur dricker en pilsner eller två, svär eller så. Vad barn tar skada av är klagande och negativa känsloyttringar hos sina föräldrar när de sitter där vid middagsbordet och klagar över ett tv-program som de egentligen inte själva borde se, det är ju för fan för barnen! Att gamla pensionärer sitter på äldreboenden och också klagar är också uppseendeväckande, vad fan har dom för sägan i saken egentligen och vad vet dom hur dagens ungar tänker? Julkalendern var knappast bättre förr, det är ju betydligt värre att se "Emil i Lönneberga" där hans pappa hela tiden ska banka skiten ur den lilla gossen om han inte hinner in i en kall vedbod i tid. I samma serie är Emil redlöst full, klagade folk på det eller är Astrid Lindgren så pass kult så dagens vuxna resepkterar den klämkäcka tonen i filmerna pga. att dom själva växit upp med det? SVT borde knappast ta hårt på kritiken från patetiska och syniska klimakterie-kärringar och gamla pensionärer som inte har bättre för sig på kvällskvisten, det är inte dom som avgör vad barnen ska se och tycka. I sista delen som sändes, föga oväntat, på julafton, så ramlade en liten mus ner i en sko som sedan en satte på sig. När jag såg det var det första jag tänkte på att det där kommer jag snart få läsa i tidningen och ja, var det väntat eller? En liten flicka hade gråtit hela julaftonen för hon tyckte det var så hemskt om den lilla musen som blev helt platt. Kommentarer till detta är egentligen helt överflödiga, det lilla kjolstyget var fan elva år och tyckte det var otäckt att se någonting i god ton "hända" för en liten mus skött av enbart taskigt gjorda ljudeffekter, lär dagens föräldrar inte barnen att det som syns på teve och film är fejkat, vad säger dom isåfall? Fan när jag var elva år satt ju jag och kollade på skräckfilm och liknande, är 90-tals barnen ohärdade, vad händer då för dom i framtiden? Snälla, föräldrar, härda era barn, lär dom sanningen, film och teve tar ingen skada, se till er egen uppväxt för fan, tog det skada på er? Blir er barn vådsammare så är det oftast erat eget fel, kanske satt ni och skrev klagobrev till SVT medan era barn växte upp?

:: Förresten, jag såg bara två avsnitt av årets julkalender, men jag är inte synisk och ser inte ner på barns intellektuella utveckling pga. ett tv-program som de som klagat tydligen gör!