In the shadows of thy night, she's dressed in white

P o r t a l

..

Barbarella

:: Inspelningsår: 1968

:: Regi: Roger Vadim

:: Medverkande: Jane Fonda, David Hemmings, John Philip Law, m.fl.

Denna klassiker till sci-fi såg dagens ljus i slutet av sextiotalet och där supersöta Jane Fonda regisserades av hennes make Roger Vadim i Rom efter en fransk serieförlaga. Resultatet är en ganska tidstypisk rymdfilm med mycket plink-plonk och med effekter som idag kanske inte är så uppseendeväckande. Vad denna film istället går ut på är Jane Fonda, eller ska vi säga Barbarella, som bröt ny mark med, både med sin stil som en kvinnlig rymd-James Bond och som sexuell förebild för både modeskapare och tonårsfantasier. Filmen utspelar sig 40.000 år e.kr. (kunde dom inte dragit till med något mindre?) där Barbarella susar genom rymden för att finna en viss Duran Duran (ja, gissa vart gruppen med samma namn fick sin idé ifrån), hon krachlandar på en isbeklädd planet, tas tillfånga av onda barn som med ännu ondare bitande dockor plågar henne, hon räddas av en pälsbärande man och upptäcker att den "gamla" metoden att ha sex på är bättre än den nya där man bara äter ett piller och sitter med handflatorna ihop. När hon ska dra därifrån krachar hon igen och far igenom isen ner i underjorden. Där möter hon många typer av människor och äventyr. Bland annat ängeln Pygar som tappat förmågan att flyga, spelad av John Philip Law som också kan ses i Mario Bavas "Danger:Diabolik", men som får tillbaka den efter att Barbarella visat honom den gamla samlagsmetoden i Pygars kvistnäste. David Hemmings, som främst är känd från Dario Argentos "Profondo Rosso" och "Blow up" ses här i en riktig rolig rollprestation. De specialdesignade kläderna är ännu idag världskända, där genomskinlig plast utgör en stor faktor, klär Barbarella om i nästan varenda scen. Även hennes rymdskepp är inrett efter design med pälsbeklädda väggar och tak. Att filmen är baserad på en tecknad serie märks ju av, det är inte menat annat heller, att den är baserad på en vuxen serie är också uppenbart där redan den första scenen tyder på vad filmen kommer handla om. Att den väckte uppseende när den kom råder det väl inga tvivel om, men allt är ju så oskyldigt och smakfullt gjort så det kan knappast uppröra någon idag. Otroligt vackra Jane Fonda kommer nog för många förknippas med den lättklädda Barbarella, även för mig, och det är med all rätt. Detta är en riktigt bra film från det glada sextiotalet med massor utav fräna scener, bra skådespelare, humor, bra musik och hur snygg som helst. Men framförallt har den Jane Fonda i sin fulla skådepelarglans och utstrålning - Och det räcker gott och väl!