Johannes Graaf's vitafrun.se

 Krönikor

 Föregående krönika

54

Lill-Minja och filmfestival

 Nästa krönika

 Babyboom

Den 3 november klockan 12.53 föddes en liten flicka vid namn Minja. Mamma Sofia fick därmed sitt andra flickebarn att hålla reda på. Storasyster heter ju som bekant Julia. Ett stort grattis och ett extra plus till det lite ovanligare namnvalet! Sånt är alltid skoj..

Stockholm internationella filmfestival håller på för fullt denna vecka och jag var på besök där i fredags. Främst för att en av mina absoluta favoritregissörer David Cronenberg var där som hedersgäst och fick mottaga det fina, åtråvärda priset "Stockholm lifetime achievement award" för hans gedigna filmkarriär. Det hela skedde inne på Skandia biografen som ligger på Drottninggatan och innan det hela började var det mingel med gratis alkoholdryck ute i foajén. Så mycket mingel blev det ju dock inte men Emma Gray Munthe från Filmkrönikan stod i alla fall bredvid oss. Hon är en personlig favorit sedan tidigare med sina insiktsfulla filmrecensioner, hennes riktigt bra filmsmak, hennes skådespelarinsats i "Elaka Rune och Sune 4" och dessutom ser hon väldigt bra ut. Väl inne i salongen står storväxta (ja, han är verkligen stor som ett hus) Ronny Svensson lutad mot väggen, känd filmrecensent och också en betydelsefull person när det gäller dvd-släpp. Det är nämligen han som ligger bakom utgåvorna av bl.a. "Mannen på taket", "En vandring i solen" och  "Hillman-boxen" som inkluderar Arne Mattssons fem klassiska deckarfilmer. Det är Ronny som är intervjuaren för kvällen och när han satt sig på scenen så visas en rätt schysst klippkavalkad från Cronenbergs alla (nja..) filmer. Sen kommer mannen själv ifråga. Varmt mottagen av applåder stiger denna herre, denna levande legend upp på scenen. Denne man vars filmer äcklat miljoner av människor och som betytt mycket i mitt filmtittande. Han sätter sig bredvid Ronny som börjar ställa lite frågor om Davids filmer och liv. Kul notis är att Cronenberg tycker att Ronny är en konstig person, brukar oftast vara tvärtom. Sen får publiken ställa några frågor och självklart ska bl.a. denna otroligt uttjatade fråga om nedladdning av film dras upp, tråkigt att man inte tycks undkomma den nuförtiden. Nåja, en timme går fort i en mästares sällskap och skådespelerskan Eva Röse kommer upp på scenen för att överräcka det tunga priset i form av en häst. Hon är ganska kass på engelska och jag fattar inte varför hon betonar "Won't you please, PLEASE accept this award". Nog för att det kanske inte är världens mest åtråvärdaste pris att få när ens karriär fortfarande är i uppbyggnad, något som också Cronenberg säger, men på Eva låter det som att han kommer tacka nej och gå där ifrån. Nåja, han tar såklart glatt emot priset och publiken ställer sig sedan upp och klappar händerna medan Cronenberg höjer bronshästen över sitt huvud i sann triumf. Stort grattis, det är han värd..

 David Cronenberg på filmfestivalen

Omkring en halvtimme senare är det dags att se hans nyaste film, "A history of violence" med bl.a. Viggo Mortensen i huvudrollen. Filmen har ofta titulerats som "Cronenberg light" och alltför Hollywoodaktig. Visst, det stämmer i viss mån men historien är i alla fall engagerande, bitvis rolig och snygg. Dessutom är våldscenerna väldigt realistiska och skrämmande, något som Cronenberg också ville uppnå. Att visa verklighetens våld och att man faktiskt inte reser sig upp efter att fått näsan avslagen med tio slag underifrån. Shit! Ett minus dock på att kamerakranen syns lite alltför i bilfönster och andra reflekterande ytor. I slutänden inte en av Cronenbergs bästa filmer men bättre än exempelvis "Spider" och "Naked Lunch" är den i alla fall tycker jag nog. Min syster gillade inte Kellogsflingreklamstuket i början av filmen där livet visas upp som en idyll, något som inte finns och där allt är harmoniskt. Och jag håller visserligen med henne men tycker ändå att det var coolt att visa deras liv före händelserna som något oskuldsfullt och rent. Inget som förstörde upplevelsen i sin helhet i alla fall. Förresten så sågs även min favoritfilmrecensent Pidde Andersson i folkvimlet, en stor inspirationskälla!

 A history of violence

Det visas mycket annan bra film på filmfestivalen också, bl.a. Larry Clarks nya "Wassup rockers", Asia Argento i kortfilmen "Cindy, the doll is mine", ünderbara "The corpse bride", Rob zombies "The devil's rejects", en drös klassiska Cronenbergfilmer och dessutom grymt tjusiga Bollyfilmen "Veer-Zaara"..

Mörkt, snö och kallt är det ute nuförtiden. Julen står för dörren men i denna ganska mörka period så är ljusare tider faktiskt här! Som jag sagt förut, efter natten kommer gryningen och jag tror faktiskt den är på väg nu. Hör och häpna! Jag hoppas på det för någon gång så borde det ju ljusna. Den som lever får se och det känns hursomhelst som man har fått en andra chans..

W h i t e   s o r r o w   p r o d u c t i o n s

Kommentera

Skriven 22 november 2020

Nästa

Föregående

Alla krönikor

 Läs fler

 Vitafrun ser tillbaka

Mm, finns inte så mycket att tillägga, men visst blev det ljusare tider alltid! :)

(23 november 2006)

 The new era

 Varning

Allt som står i krönikor/dagböckerna är personligt och skrivet under tidsperioder där kanske inte allt stod rätt till, därmed den något negativa framtoningen i de flesta av dessa..

Läs mer