Johannes Graaf's vitafrun.se

 Krönikor

 Föregående krönika

11

How the faggots steals my girls

 Nästa krönika

Ja, hur och vart ska man börja? Följande krönika är personlig och väldigt negativ. Tre månader har nu gått sedan hon fick reda på hur jag kände för henne, efterföljande tid har varit väldigt konstig och ovissheten har varit mycket stor. Juldagen och diverse högtider passerade och jag la faktiskt ner det hela efter juldagens "uppväckelse i verkligheten" men jag föll dessvärre tillbaka direkt och naivt i början av det nya året. Hursomhelst, så kom nådastöten (ja, denna gång menar jag allvar) igår. Nu, för första gången på tre månader så vet jag hur det kommer bli, hur skönt som helst på ett sätt och väldigt synd på ett annat, men vad kan jag göra åt saken? Hon gör ju vilka val hon vill och denna gång fanns det en bög vid namn Marcus (har du hört maken till nåt så jävla helvetes bögnamn nångång?) som naturligtvis snodde henne mitt framför ögonen på mig. Det är andra gången på en ganska kort tid som jag upplevt detta, den tjejen det då handlade om ska i maj bli mamma åt hennes 28-åriga pojkväns avkomma. Allt annat har stämt mellan dessa två "fall" så vad säger att också detta kommer gå likadant? Nu blev det så att hon kunde välja mellan han och mig och vilken väljer hon, ja, inte fan väljer hon mig i alla fall. Hon har, som i tidigare nämnda krönikor, samma behov som 99,99% av den övriga kvinnliga befolkningen en tendens att vilja ha den man (eller person) som har bäst inkomst, bil, lägenhet, whatever. Att de väljer enligt känslor i dessa fall är en stor jävla lögn, materiella ting ska det vara för det får de ut någonting av. Att denna tes skulle slå fel är likadant som att påstå att det finns vackra kvinnor som har några som helst känslor i kroppen - eller hjärta. Nu är det ju i alla fall så att jag vet att jag förlorade henne till denna faggot mother men det ska också bli skönt att nu gå vidare, jag vet inte vart och hur men jag ska väl göra det, jag har som sagt föga valmöjligheter till något annat. Man kan bara spekulera i hur det kunde blivit om hon inte träffat honom, om hon och jag skulle lärt känna varandra bättre eller att om hon överhuvudtaget hade något hjärta från början, men det är ju bara att älta ett förutsägbart redan existerande problem. Menar, varför fick jag aldrig veta nåt? Varför valde hon att säga vissa saker till mig och annat till andra? För risk för att såra mig valde hon att inte berätta allt i ett tidigare stadium, så att hon inte skulle få skuldkänslor. Det säger i all fall syrran och hon vet bra mycket, jag skulle lyssnat på henne från början.. This is how they treat those who tell the truth and have true feelings. Hey, Marcus, fuck you, fuck you soo fucking much!

W h i t e   s o r r o w   p r o d u c t i o n s

Kommentera

Skriven 04 februari 2004

Nästa

Föregående

Alla krönikor

 Läs fler

 Vitafrun ser tillbaka

Finns inte så mycket att tillägga från denna otroligt mörka period som sedan skulle avspegla resten av året, dock vill jag be om ursäkt för de som ev. tagit illa vid sig av detta! Det var inte så lätt då och nej, jag håller inte med mig själv nuförtiden..

(10 november 2006)

 The new era

 Varning

Allt som står i krönikor/dagböckerna är personligt och skrivet under tidsperioder där kanske inte allt stod rätt till, därmed den något negativa framtoningen i de flesta av dessa..

Läs mer