Samtidigt
som den svenska synden-perioden spottade ut den ena
hårdporrfilmen efter den andra kom denna sanna
berättelse om en 17-årings nymfomana sexuellabeteende
som skulle avtända publiken i ett sorts avskräckande
syfte. Att det var Torgny Wickman som regisserade och
att han samtidigt tillhörde en av dem som annars gjorde
regelrätta porrfilmer må kanske vara en annan historia.
Filmen handlar om unga och otroligt söta Anita som är en
äkta nymfoman, dvs. att hon gökar med det mesta som
kommer i hennes väg samtidigt som hon både inte vill
eller kan rå för det. Hon är inte omtyckt varesig av
andra eller henne själv. Hon är utfrusen, jagad av
rykten och tror att hon är värdelös, således tycker
hon även att alla som må tycka om henne är det också.
Hon kan inte ens äta en korv vid gatuköket ifred. Hon
har sex med det mesta från skitiga gamla gubbar, fyllon
som knappt kan stå upp, minderåriga barn, äckliga
raggare och nerdrogade knarkare. Hon är inget fnask för
hon tar inte betalt och hon vill heller inte veta av
personerna i efterhand. Hennes föräldrar hatar och skäms
över henne och hennes yngre syster likaså. Under en
besynnerlig kväll när familjen har några gäster på besök
börjar Anita plötsligt strippa i väldigt avslöjande
underkläder, påhejad av gästerna men utskämd av
föräldrarna. Inte mycket går hennes väg tills den dag
hon blir omkullsprungen av långskånken Erik när hon och
en man kommer ut från ett byggtält mitt på stan. Erik
(en ung Stellan Skarsgård) är fånig men har en ganska
glassig 70-tals frisyr. Han är en blivande psykolog och
tar han om lilla Anita. Hon berättar det mesta om hennes
liv och vi får bl.a. veta att hon haft endast en sexuell
relation som inte varit tvångsmässig vid 13 års ålder.. |
|
Anita
köper ”Min livs novell” för att troligtvis drömma sig
bort ett tag. Hon berättar om en glaskonstnär som
gillade henne och det är också i samma veva som hon gör
den ökända trosavryckningen, hårt! Erik bor i nåt slags
kollektiv med sina musikaliska vänner och de åker också
ut på en bussutflykt i vårsolen, Anita ligger med alla
killar som bor där (utom Erik) och får stryk av arga
flickor. Men det ska hon vara glad för tycker Erik, det
visar nämligen att hon har ett värde. Jovisst. Erik
kommer i samma intelligenta veva på att det som Anita
ska göra för att komma över sitt ångestfulla beteende
(eller ”ångescht” som Christina uttrycker det) är
att få en orgasm. Så nu börjar ”The quest for the holy
orgasm” där hon försöker få det genom att både använda
sexleksaker, testa lesbiskt samt ha sex med en hel skock
kriminella italienare och spanjorer (otrevlig scen) men
inget fungerar så hon tar jobb på en sexklubb ett tag.
Där kommer hon på att hon inte har ett tvång längre och
när sen Erik hittar henne så blir de kära, blir ett par
samt har samlaget som räddar Anita från sitt fnaskiga
beteende. Tjusigt.. |
|
Kritikerna
gillade förvånansvärt inte filmen utan sågade på rätt
rejält men Christina Lindberg är ändå hur söt, sexig och
vacker som helst! Hon är naken mest hela tiden och har
en otrolig kropp, bra. Detta må vara en ganska konstig
historia som hoppar fram och tillbaka i både tid och rum
samt känns något ”skitig” (ja, ett bra ord är förresten
”sleazig”) såhär i efterhand. I scenen där Christina
blir omkullsprungen av Stellan måste förresten ha gjort
riktigt ont, var försiktig med henne för fan! Visst är
det en väldigt tragisk historia om en ung kvinnas kamp
mot inre demoner och säkert nåt som är ganska utbrett i
vissa kretsar. Fåniga Stellan Skarsgård har samma tröja
på sig filmen igenom och var med i några besynnerliga
rullar i början av sin karriär (bl.a. ”Inkräktarna”) och
i sluttexterna så är ”modern” tydligen spelad av en
Daniel, konstigt, men hon heter som tur var inte det
utan Daniéle. Anitas syster är spelad av en viss Erika
Wickman som må vara regissörens syster eller dotter
kanske? Hursomhelst en tänkvärd historia.. |
|
|