Rötägg

Den besvärlige, bortskämda bråkstaken Krister förpestar sin omgivning med sina upptåg och sitt beteende. Han är förvisso en hejare på biljard. Han mamma är godhjärtat och otroligt naiv men när Krister efter en hård kväll på stan råkar tända eld på en gardin medan han sover med en cigarett så går han lite för långt. Mamman lär ljuga inför polisen och Krister skickas snart iväg till internatskolan Granberga. Men först härmar Krister sin rektorn via telefon och på så sätt ge honom goda rekommendationer. På Granberga fortsätter Krister att jävlas och leva loppan. Han bjussar på en fest och lyckas supa ned ”Giraffen” så att han lär springa ut och spy utanför husknuten. Han raggar upp den ena efter den andra bruden och behandlar dem som ett svin. Han fastnar dock för en som jobbar i en frisörsalong där Krister får amerikansk ansiktsmassage men det är söta Birgitta som han vill ha mest. Hon är dock tillsammans med skolans sportfåne och han lär hitta på nåt sätt att sätta dit fånen och fånga bruden. Det går inte så bra och allt slutar i ett eldinferno där både skottlossning och slagsmål inkluderas. Stig Olin spelar Krister och gör en bra roll i sitt högljudda och irriterande rötägg. Stig Järrel spelar lärare som går runt med en käpp i högsta hugg men låt er inte luras att han repriserar sin roll som den ondsinta Caligula från klassiska ”Hets”, nej det är snarare tvärtom och Stig är här en riktigt hygglig karl. Han är förresten Birgittas pappa i filmen. Även Gunnar Björnstrand dyker upp i en roll, liksom Julia Ceasar fast hon har här ingen större roll, dock är hon alltid uppiggande. Elsie Albiin, som här spelar Rosa, är förresten mäkta vacker! Hon är också med i Arne Mattssons "Det kom en gäst" och slutade sin skådespelarkarriär redan 1957, too bad! Hursomhelst, en bra film där det finns en del Mattson-element samt en hel del rolig dialog och scener. Slutscenerna i den brinnande stugan är riktigt bra och Krister kör det sköna raggningsknepet genom att vissla en trudilutt på en hop tjejer som kommer gåendes. De ler men jag tror det inte går hem nå vidare bra. En del onödiga repliker om kvinnor såsom ”Henne kan ni få billigt” osv. men det är lättsinnigt och bör ej tas på allvar. Internationell titel var "Bad eggs"

Maria på kvarngården

Otroligt vackra Viveca Lindfors är Maria som är servitris på en restaurang. Hon blir uppvaktad av en förnäm godsägare vid namn Birger, skickligt spelad av Edvin Adolphsson. Han har ju pengar så varför inte ta för sig när man kan? De träffas, blir snart tillsammans och gifter sig även snart. Han bor på en stor gård som bl.a. innefattar en lika stor kvarn och han har också en labil syster. På bröllopsnatten brinner det i kvarnen efter det att en raket landat på taket, ett ont omen enligt systern. Maria har en son sedan tidigare som ingen vet om och som ett äldre par nu tar hand om. Hon brukar hälsa på den lille gossen, som heter Nils, ibland men denna gång kommer tanten med en nyhet, hon ska inte få träffa gossen mer. Åren går och Maria och Birger får inga egna barn, Birger drar sig tillbaka och blir ståendes i ett fönster mest hela dagarna. Vem ska bli arvinge om de inte få något barn, vem ska ta över? Tankarna snurrar omkring och paret träffas sällan. Efter många om och men så dör i alla fall tanten som har hand om gossen Nils, som nu är några år äldre, och gubben skriver till Maria. Hon kommer dit och efter ett tag så tar hon med den lille krabaten till kvarngården för att pyssla in honom i Birgers eländigt tråkiga liv och ge honom den son som han så gärna vill ha, fastän kanske inte på detta vis. Hon ljuger om att det är en annans barn och det hela ogillas naturligtvis av Birger som inte bryr sig så mycket om gossen. Snart ramlar Nils ned i forsen och det blir en jäkla kalibalik. Och snart släpper det i många huvuden och det hela slutar i både mord och ett brinnande inferno. Viveca Lindfors är, som sagt, otroligt fin och vem minns inte henne som gammal i ”Exorcisten 3” där hon spelar en otäck dam med ett minst lika otäckt vapen i slutscenerna? Edvin Adolphsson är som vanligt alltid bra! I en scen samtalar Maria med en annan servitris, Maria ska träffa sin son och dialogen går ungefär såhär: ”Ska du träffa någon annan? – Ja. – Är han ung? Ja, mycket. – Har han pengar? – Nej, inte ett dugg – Äkta kärlek alltså, måtte gud bevare mig från den..” Och visst är det så, visst är det så. En del spänning, en del romantik, tragedi och fina kameraåkningar – samt vackra Viveca!

Relaterat

:: Den gula bilen

:: Bärande hav

:: Det kom en gäst..

:: Alla filmrecensioner

Vitafrun informerar

Skicka in dina kommentarer här